En till nätsjal

En jättemjuk höstig sjal i Rowan Tapestry. Tyckte färgen var underbar i nystanet och egentligen uppvirkad i sjalen också. Men plötsligt kom jag att tänka på en strävhårig tax som skällde på mej i min barndom. Den hette Lotta. Nåväl, idag hade sjalen premiär med mannen på jobbet. Den är virkad med nål 6mm och vanliga stolpar och luftmaskor och jag slutade virka när jag tyckte den var lagom halsduksbred och fortsatte inte ut till sjalspets som på den naturvita nätsjalen. Det gick åt ungefär 1,5 nystan. Skar fransarna med brödkniv här också. Det är något speciellt med lystern och färgskiftningen som jag gillar. Är det sojabönsproteinet som gör det eller barndomsminnen av en tax?