Plötsligt händer det...

...kaffekoppen och sjalen och handledsvärmarna gifter sig helt oväntat en lördag på verandan.
Får man inte festa på Grötö (stickfest i väst) under helgen så får man ju ha alternativa jippon.

Är väl inne i en blå period, fast inte i uttryckets egentliga mening. Där är jag snarare orange. Om det nu var den färgen som symboliserar stress och återhållen ilska. Jag har aldrig upplevt mars som så intensiv, men i år hör jag flera som säger det. Påsken kommer lägligt. Då kommer fulgul och tillsammans blir det grönt sa bildfröken. Ska bli skönt med lite grönt och jag är mycket nyfiken på om mina olika vintersådder tänker spira om några veckor. Tror inte på dem...

Annars är det stundande fasad- och fönsterbyten som fyller tankarna. Blir alldeles knasig av att surfa runt på forum för byggnadsvårdsintresserade och fönsterhantverkare och frågor hit och dit om linoljekittets fördelar och skillnaden i U-värde på isolerglas i innanfönstret och vanligt vitt. Kan inte någon bara säga att det egentligen bara finns ett alternativ. Och det är *ävligt billigt. Lyckades ta oss in på öns hembygdsgård under eftermiddagen och efter mycket rotande hittade vi små söta kort från 30-talet som visade hur fönstren och verandan såg ut från början. Blev jätteförvånad över hur bågar och fönsterfoder var målade. och det var rörande att se unga frun och sonen på nygjutna trappan. Nåväl. Efterbilder kommer förhoppningsvis i maj/juni.

Fula risiga östsidan ska åtgärdas...

...och norrsidan.
För övrigt var det spännande tycker jag och äldsta dottern att släcka ner huset under "earth hour-timmen" och se hur alla grannar också stängde av. Mannen fick åka till grannen för att kolla fotbollsmatch av mycket viktigt slag.